Som ni vet...nej, för fan, det vet ni ju inte, men ändå. Miss Fatty och Annika (som ska få ett fantastiskt nick) var ju på Gran Canaria här, och kom hem bruna som små pepparkakor, i fredags. De hade fått i uppdrag av mig och sig själva, att hitta på ett nickname på mig. Under veckan har de klurat och klurat, slagit sina blonda some kind of blond huvuden ihop och tänkt lika mycket som Nalle Puh på ett nick till mig. Till slut kom de fram till med motivieringen: Från husfru (när jag slet arslet av mig för Xet a.k.a Svinets skull) till att jag tagit över Miss Fattys "förslappade" livsstil. Nu säger jag inte att jag är lat på nåt vis, jag har bara lärt mig att vara lite mer...avslappnad, bekväm, inte bry mig så mycket på en gång om hushållsysslor...okej, jag är lat. Nej, men Miss Fatty får förklara det där sen. Men okej, med den motiveringen (kind of) så blev nicket i alla fall till slut: Layzy Lady. Jaaa, jag är medveten om felstavningen, men hörrni, artisten som gjort Rockaway heter ju faktiskt Lazee. Ingen har klagat på honom. Så nu vill jag ha kommentarer om ni gillar det eller inte och varför! Känn er inte tvingade... Men det är alltid kul att höra.
Okej, uppdatering angående Mannen och Tuben. Mannen är borta. Jag raderade alla, alla fina sms jag fått av honom. Stort steg för lilla mig. Han ringde mig 3 ggr igår. Ville inget vettigt som vanligt, men jag shakade som fan efteråt. I alla fall, så åkte jag hem till Tuben igår, fick träffa en kusin, drack lite öl, kollade på filmer. (Sin city, Death race, ....och så kom Polly) Myste massa. Vi hade saknat varann...ordentligt. Det kändes i hela kroppen...eller i våra kroppar, i våra själar (fånigt det låter, men sant) hur mycket vi hade saknat varann! På måndag är det exakt...eller idag egentligen....fast jag räknar från och med imorgon...så är det exakt 4 veckor sen vi hade våran första dejt. Coolt. Vi var på bio idag. Pineapple Express. Rolig film det där. Men Stepbrothers var bättre.
Okej, hans huvud är helt mosigt. Det har hänt mycket nu i hans liv, och så dyker jag upp and mess things up. Han vill ha mig...han vill att det ska vara vi två, men samtidigt så vill han att vi bara ska vara vänner. Så jag vet inte. Tror att vi tar en dag i taget. Well....I don't know. Faller mer och mer för honom i alla fall...Men vågar inte släppa allt än, fast om jag känner mig rätt så har jag redan gjort det, utan att erkänna det för mig själv. Men han är bra. Hoppas jag.
Känns knasigt, men han känns som en soulmate. Har aldrig lärt känna en kille så här väl på så kort tid. Vi matchar bara. Det bara klickar. Samma humor, inte riktigt samma musiksmak, samma filmsmak. Åh, det bara är såå bra. Vi klickar helt enkelt.
Sååå jäkla skönt att Miss Fatty är hemma nu. Det har varit tomt utan henne, och Annika förstås. Men de hade det skönt och det förtjänar de, även om jag är väldigt oförtjust i deras pepparkaksbruna bränna. Snygga som faaen är de i alla fall.
Nu, time to go to bed.
Love you all my friends and angels!
/ A memory can be forgotten
a feeling lasts forever...a.k.a Layzy Lady
Okej, uppdatering angående Mannen och Tuben. Mannen är borta. Jag raderade alla, alla fina sms jag fått av honom. Stort steg för lilla mig. Han ringde mig 3 ggr igår. Ville inget vettigt som vanligt, men jag shakade som fan efteråt. I alla fall, så åkte jag hem till Tuben igår, fick träffa en kusin, drack lite öl, kollade på filmer. (Sin city, Death race, ....och så kom Polly) Myste massa. Vi hade saknat varann...ordentligt. Det kändes i hela kroppen...eller i våra kroppar, i våra själar (fånigt det låter, men sant) hur mycket vi hade saknat varann! På måndag är det exakt...eller idag egentligen....fast jag räknar från och med imorgon...så är det exakt 4 veckor sen vi hade våran första dejt. Coolt. Vi var på bio idag. Pineapple Express. Rolig film det där. Men Stepbrothers var bättre.
Okej, hans huvud är helt mosigt. Det har hänt mycket nu i hans liv, och så dyker jag upp and mess things up. Han vill ha mig...han vill att det ska vara vi två, men samtidigt så vill han att vi bara ska vara vänner. Så jag vet inte. Tror att vi tar en dag i taget. Well....I don't know. Faller mer och mer för honom i alla fall...Men vågar inte släppa allt än, fast om jag känner mig rätt så har jag redan gjort det, utan att erkänna det för mig själv. Men han är bra. Hoppas jag.
Känns knasigt, men han känns som en soulmate. Har aldrig lärt känna en kille så här väl på så kort tid. Vi matchar bara. Det bara klickar. Samma humor, inte riktigt samma musiksmak, samma filmsmak. Åh, det bara är såå bra. Vi klickar helt enkelt.
Sååå jäkla skönt att Miss Fatty är hemma nu. Det har varit tomt utan henne, och Annika förstås. Men de hade det skönt och det förtjänar de, även om jag är väldigt oförtjust i deras pepparkaksbruna bränna. Snygga som faaen är de i alla fall.
Nu, time to go to bed.
Love you all my friends and angels!
/ A memory can be forgotten
a feeling lasts forever...a.k.a Layzy Lady
2 kommentarer:
good to be back. tur att du är hemma o kan ta hand om mig nu tills mitt arsel är friskt. det där lät inte helt bra, men men...puss och tack för att du finns.
finns alltid här för dig vännen! love you! /Layzy lady
Skicka en kommentar