tisdag 4 november 2008

Så mycket känslor och tankar...

Hemma igen. I min älskade nya hemstad Stockholm. Fick gratis skjuts hem på söndagen. Helgen var lugn och helt ok. Fick tid att tänka och känna. Oj, vad mycket känslor som kom fram som jag inte visste jag hade. För Tuben. Vi snackade skitmycket på msn, om allt mellan himmel och jord. Precis när jag kommit på att faktiskt halva hjärtat tillhör honom också. Precis som Mannen. Åh, denna man. Ska träffa honom och hans kompis på onsdag tillsammans med fröken Gull. Liten dubbeldejt kan man säga. Vi och öl. Haha. Alltså, jag, fröken Gull, Mannen och kompisen. Nervös. Har ju inte träffat honom på över en månad nu. Känns konstigt. Ett tag trodde jag att känslorna svalnat, men nej, det pirrar fortfarande i magen när jag hör ringsignalen hans.
Tuben då. Denna fantastiska kille, fina, underbara Tuben. Precis när jag kommit på att hjärtat tillhör honom till en stor del, då släpper han en bomb, som gjorde mer ont än väntat. Han kanske ska åka till Afgahnistan i sex månader. Men det är inte förrän nästa år, men ändå.
Igår när jag kom hem, fick jag mess från Miss Fatty som var ute med Texasmannen Jeff. Hon ville att jag och Tuben, som senare på kvällen blev Tubby, skulle möta de på hotellbaren på Scandic Malmen, vilket vi gjorde. Ett trevligt initiativ en söndag. Men aj då, sved lite lätt i plånboken för fröken (jag) kan ju inte låta bli att bjuda jämt. Men men, ingen tvingar mig, I just do it.
Idag var jag och fikade med tjejerna fröken Gull och Joeybanana på mysiga Pierrot. Sen bar det iväg till Scandic Sergel Plaza, Miss Fattys och Annikas workingplace, för att sen gå på stan en sväng. Sen heeem. Imorgon ska jag träffa herr Värmlänning, ví ska käka på Noodle House. Mumsis! Ska bli riktig kul att träffa denna karl faktiskt. Han är asrolig, och jag lyckas ju alltid fylleringa honom. Haha. Och ändå så vill karln ses. Plus för det. Klockan 18 blir det. Nice. Längtar som faaen efter dumplings. Men damn, kommer nog inte ha råd med för,varm och efterrätt. Too bad. Cause I love those dumplings...
Får se hur det blir att träffa honom. Kanske snackar värmländska efter en kvart eller så. Haha. Har ju en tendens att "anpassa" mig till vem jag umgås med. Snart så bankar John Blund in dörrn, men är samtidigt hungrig. Är lite sugen på att koka pasta och äta upp sista av Tubens fantastiska cayennecurryköttfärs. Men orka koka pasta halv ett på natten. Men som nån sa en gång. Är man hungrig så spelar väl tiden ingen roll?
Nej, nu nåt att äta eller dricka och sen snacka med kombon Miss Fatty och drömma om Noodle House. God, är lite nervös för att träffa herr Värmlänning. Men det ska nog gå bra. Han bits inte. Inte vad jag vet i alla fall. Haha.
Pöss på er mina darlings.
/ A memory can be forgotten
a feeling lasts forever...

2 kommentarer:

Anonym sa...

Värmlänningen is the cheessiest!

Anonym sa...

Ska bli grymt kul att träffa dig iaf gumman. Väntar med spänning :)