Trasigt, tårar, och skratt

En vecka har gått sen jag fick höra att Mannen inte ville ha mig. Hur jag känner mig? Fortfarande lika jävla trasig. Det är helt otroligt. Trodde det skulle kännas bättre. Men nej. I fredags så var jag Miss Fatty och Carro ute och skulle röja asset av oss. Vi var ganska pepp när vi åkte. Jag drog i mig tre drinkar (fem totalt under kvällen), men kände mig inte ett dugg full. Inte ens lite smålullig. Vi åkte till 90's (som för kvällen var 80's) och där inne hade det verkligen kunnat vara jätterolig. Men det enda jag ville var att åka hem till Mannen. Det skulle inte spelat nån roll om världens snyggaste kille hade raggat på mig den kvällen, för det skulle ju inte vara Mannen.

Det blev mycket ilska och tårar den kvällen. Är väldigt glad att Miss Fatty hade kul, även om jag och Carro kände oss som dåliga vänner och partypoopers som bara ville hem. Jag ringde Mannen och ville sova hos honom, men han sov redan. Så det var ju bara för mig att åka hem med Miss Fatty och sova. En rolig grej hände dock. Haha. På vägen till Donken så är det en hemlös snubbe som ber om pengar och när vi inte ger honom några, så går han av vid nästa station och ser allmänt förvirrad ut och ropar: Roger! Och så av nån anledning säger jag: Titti! Och så Carro: Och Fylkling Sverige. Jag totaldog av skratt! Så tack, denna hemlösa man, för att du fick mig att skratta.

Igår så fick jag mess av Mannen. Jag svarade och han ringde. Vi snackade skit som vi alltid brukar göra, och ni anar inte, mina vänner, hur bra jag mådde, bara för att få höra hans röst. Det lagade mig lite under dagen, vilket var tur eftersom Miss Fattys parents kom på besök för att hjälpa oss att röja lite på mitt rum och sätta upp en lampa. Tack tack för hjälpen the parents Rosdal. Nu är det finare på rummet, och jesus vad stort det blev!

Just ja, i fredags så messade Miss Fatty mig och bad mig komma till hennes systers jobb Boolia. Så då gick jag dit efter jobbet, fick finally träffa syrran Lina, efter tre år. Det var kul att träffa dig, nu borde det väl inte ta tre år till innan vi ses nästa gång.

Idag, söndag. Idag blir det bara slappsöndag. Dock messade jag Mannen (dum som jag är), och frågade om han ville komma hit och hänga efter jobbet, som jag antar att han är på. Inget svar än. Men det var ju inte alltför längesen, och jag vet ju att det kan ju ta ett tag, några timmar eller så innan han behagar sig för att svara.

Nu kikar jag på Idol-reprisen, har käkat frulle med Miss Fatty, och nu får vi se vad som händer denna otroligt deprimerande regniga stormiga söndag.

All my love to you my angels! <3

/A memory can be forgotten
a feeling lasts forever...